Hej alla fulsnygga.


Nu i helgen jag har ju som sagt varit på återsamlingsläger på stiftsgården Munkaskog utanför Habo och härjat loss. Eller..Tjaa.. Man är ju inte 16 längre.. Förr innebar återsamlings att dels härja runt hela fredagskvällen, äta lite mat och sedan leka och härja (helst dygna) hela natten och äta fantastiska mängder godis. Nu, anno 2011, betyder återsamlings tydligen- Sitta med de äldre assarna och spela kort tills klockan två för att sedan sätta i öronpropparna och sova.. Haha! Är man såhär stor ska man också tydligen laga köttfärssås och makaroner till 90 pers. En rätt så go grej. I vilket fall var det riktigt mysigt att vara lite ledig och hitta på något sådär utan att det tog hela helgen. Vi var tillbaka i Jönköping runt sex kanske? Jag åkte med Johan både dit och hem. Han har varit hemma i helgen för att vittna i en rättegång och stannade kvar för återsamlings och åker hem ikväll tror jag. (Johan, min bästa vän, läser til läkare i lund men har familjen här i Jönköping och jag var hans lilla konfirmand en gång i tiden. Så nu vet ni det!) Vi åkte dajrekt och köpte sushi och sedan vidare till Stefan och Fia för att kolla på hockey och sen vidare hem till mitt casa för att kolla på oceans twelve. Jag var idiottrött ich somnade någonstans halvvägs och Johan blev som vanligt vresig och tjurig istället för att bara väcka mig?! Fattar inte! Väck mig då för bövelen! Men han är bra ändå, lille Johan.


Idag ska jag och lill-Julia gå på breaking dawn (Ja titta!!! Jag är tjej!!!) och det ska bli mysigt. Jag älskar att gå på bio, det känns lite lyxigt och mysigt sådär. Träna ska jag också hinna med och ta en promenad med Johan kanske. Annars ska jag försöka ta det ganska lugnt, jobbar nämligen måndag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag nästa vecka, så det är nog en go grej om man vilar lite idag.


Nu ska jag äta en alldeles för sen frukost och sen baka lite lussebullar med mammiz.



Bjuder på några oldies från återsamlings 08!





ÄVen detta år var man tydligen lökhoran. Med en oförklarlig kagge!?



Stefan och KG myser lite vid schtekbordet.



Viktor, en asse, sitter på Hans Palmberg, som året till ära var konfirmandförälder. Inga konstigheter.


Puss på er.

Sitter och lyssnar på en av de bättre låtarna som gjorts, nämligen den här, och minns den gamla goda tiden då man hade bilddagbok och gick i högstadiet/början på gymnasiet.

Häj hörrni!


Idag har jag såhär haft en makalös dag! Gick upp vid halv tio efter att ha suttit uppe halva natten och kollat på både Gökboet och The Departed. Två riktigt bra filmer som starkt rekommenderas!! Anywho- Jag gick upp, åt en rejäl müslifrukost och begav mig sen ut på ett varv runt munksjön. Stannade på Maxi och ordnade med självscanning och handlade loss litegrann. Skulle handlat svinbillig torsk men den var givetvis slut.. Baah!

Vädret under min promenad var verkligen helt fenomenalt- soligt och lagom frostigt. Är det bara jag, eller har vi iår  haft en fabulöst lång höst? Jag klagar då verkligen inte! Visst är det mysigt och fint med snö, men kom igen. Sjukt opraktiskt och dant. Speciellt för mig som går/cyklar till jobbet. Blöööh! Hoppas snön kan hålla sig borta några veckor till!


När jag kom hem åt jag lite hemlagad moussaka och sen tog jag i kragen och städade hela lägenheten, illfint! Nu är här rent och snygg och jag ska vara ledig resten av veckan. Ska dock börja jobba nu vid fem men går bara till halv tio. De passade på att fråga om jag ville jobba ikväll när jag ändå var på jobbet och handlade ;) Och jag är ju inte den som säger nej till ett litet gött kvällspass. Dessutom ska schemat för december ha kommit nu så jag hoppas på mycket även framöver! Jag skulle egentligen jobbat på lördag också, men bytte bort tiden så att jag för första gången på några år kan följa med på återsamlingslägret med konfirmanderna! Ska bli så himla skönt med en ledig helg och få härja loss!


Nähä, nu är det dags att börja göra sig iordning. Jag tar och promenerar till jobbet idag- så då blir det två varv runt munksjön idag- winning.





Puss på er.

Häj gullungar! Idag har jag varit ledig och det har varit jäkligt skönt efter att ha jobbat ganska långa pass de senaste dagarna och öppning igår med start kvart i sju. Nu är jag utvilad och redo för mer imorgon!

Sitter just nu och lyssnar på Adele och hennes someone like you. Så jäkla fin låt. Gråter en liten skvätt bara för att det är så fint! Och lite för att jag sitter här alldeles allena utan kompis eller hund. Men det blir det ju snart bor och bättring på. Usch- låter det inte tragiskt när man kommer räkna sin hund som sin närmsta vän? Haha. Som en gammal tant med bara en massa katter fast med en jycke. Nä. Tror nog att jag har några ute i världen som tycker om mig också, även sådana där på två ben. Men ikväll känner jag mig lite ensam och kurar skymning helt ensam. Saknar den där Pauline och den där Johan. Känns obra att ha sig själv uppdelad i Uppsala och Lund och inte riktigt känns sig hel. Jag vill ha de där två delarna här. Hos mig. Dirr. Henriettis plättis bor i alla fall men vi jobbar alltid om varandra och hon hatar alltid mig lite för att jag aldrig blir full ;) Aanywho- Kollar på Adeles video just nu. Fasen vad snygg hon är. Jag vill också ha sådär plutiga läppar och bara vara duktig på att sjunga och se så bra ut. Ja, lite låg är jag allt idag. Skulle helst vilja ha någon fin tvåbent här med någon bra film och lite godis. Snela?

Igår hade jag en hel drös tvåbenta filurer här hos mig och vi gick lite loca. Tänkte mest låta bilderna tala för sig själva!

God förmiddag kära ni!


Det enda i mitt huvud just nu är valpiz valpiz. Jag har så mycket frågor, har sökt svar från skk men där är ju allt väldigt standard. Det kanske är någon av er som har lite erfarenhet? Lite frågor jag har!


- När ska man börja socialträna valpen? Jag vill ju ändå att valpen ska vara mest tillgiven till mig men ändå kunna vara ifrån mig och hälsa på andra och framförallt att vi har andra, både hundar och människor på besök!


- Är det värt med valpkurs? Vad gör man på en valpkurs?



- Någon som har erfarenhet av mopsar? Jag har läst mig till att de är en ganska rolig och personlig ras. Stämmer det?


Puss på er!

Hej på er! Jag vet, jag är lite dålig på att blogga om roliga, vettiga saker. Eller ens blogga alls! Jag skyller lite på jobbet, men mest på min karaktär! Nu när man oftast jobbar kväll är det svårt att motivera sig till att gå upp vid nio och faktiskt göra något produktivt av dagen, så att man faktiskt har något att skriva om ;) Men det ska bli bättring på det! Imorgon börjar jag klockan fem och innan dess ska det tränas! Ställer klockan på åtta! Nu jäklar!



Vad har hänt sedan sist? Jag har jobbat (nehe, menar hon det..) och hängt lite i kyrkan. Igår och natten till idag hade vi en övernattning i Sofiakyrkan. Vi kanske var 100 pers i alla fall som bäddade upp inne i kyrkan och kollade på film och mös hela kvällen. I och med att jag skulle köra bil till Göteborg för att hämta pappa idag så kändes det inte så klokt att stanna där hela natten, så jag slängde väl in handduken runt halv två. Innan jag och pappa lämnade Göteborg åt vi lunch på Milk and Egg, riktigt nice ställe. Väldigt amerikanskt 50-tals-diner över det. Vi år american pancakes, toastes bagels och det smakade mums.  Sen åkte vi hem och så har jag jobbat tills halv elva.



Utsikt från mitt köksfönster.  Apropå ingenting.




Förresten! Sover numera på ben/däck/hjul på sängen igen! Mammas kollega fixade sängen igår när de förfestade här innan de skulle ut och äta ett gäng. Tack för det säger jag! Godnatt säger jag också. Puss på er!

Hej alla sötizar.

Sitter just nu och kollar på efter tio med Malou Von Siwers som en riktig pensionär. De pratar om hundar och jag blir galen. Jag har så länge jag kan minnas velat ha en hundkrake. Nu är längtan värre än någonsin. I måndags var jag ju ute hos brorsan och barnen (och glömde givetvis kameran hemma, argh) och de var hundvakter åt en helt ljuvlig berner sennen på fjorton veckor. Bosse som han heter, kom och bara dundrade in i famnen och hjärtat på mig. Så jävla underbar! Om allt blir som jag vill har jag hund i augusti kanske. Förhoppningsvis kan jag ta fyra veckors semester i sommar och då har jag i sådana fall tid att börja fostra en vovve. Å andra sidan är det svårt i ett ensamhushåll, jag kan ju inte ha honom ensam i lägenheten 5-6 h när jag jobbar. Eller kan man det?

Anywho- Idag börjar jag jobba vid två och går till halv elva. Ganska oskön tid men så är det ibland. Sköna pengar i alla fall! Idag har jag dessutom hunnit äta frukost och - SY! Lagade en bh som bandet lossnat på (för ungefär 2 år sedan köpte jag den och hade i två veckor innan den pajade, nu slog jag slag i sak och kirrade den!). Lagade dessutom ett och ett halvt par jeans. Under det sista paret började symaskinen krångla och yours truly fick psykbryt och sket i det helt enkelt. Himla maskin.

Nä, nu ska jag läsa på lite om hundköp, drömma får man ju!



En rhodesian ridgeback kanske?

Puss på er sköningar!

Har ni tänkt på det någongång? På riktigt, att ALLA är barn. Din farmor är någons barn, Göran Persson är någons son, Petra Mede är (tyvärr) någons dotter osv. Du kommer alltid vara dina föräldrars barn, på gott och ont. Och det är något man oftast förstår först när ens föräldrar försvinner. Man behöver inte älska sina föräldrar, men de gav dig trots allt liv.



Idag ska jag och mina älskade mammgris åka ut till min bror och kidsen för att hälsa på. Lovar att ta med mig kameran och fota min hjärtegryn. Har för övrigt världens träningsvärk idag efter gårdagens träningpass- finns det en skönare känsla? Nej! Eller jo, kanske när jag fick jobb. Det var fruktansvärt värt.


Men åter till det här med barn. Som många av er säkert vet älskar jag barn. Det låter alltid så fruktansvärt "farbor-Bosse-äckligt" att uttrycka sig så, men jag älskar verkligen barn. Samtidigt hatar jag barn. Jag älskar söta, charmiga, sköna barn som är friska. Jag hatar gnälliga snoriga ungar.. Jag har en bakteriefobi utan dess like och det här med dagisbarn med sand i snoret under näsan är ju ingen charmant tanke. Barn kan vara helt ljuvliga, och jag har redan fyra barn som jag kan kalla mina egna. Det är mina tre brorsbarn Joshua, Micaylah, Isaiah samt min kusin Ida.  Det är mina barn, och i ärlighetens namn är jag inte säker på att jag kommer vilja ha egna. Jag är i och för sig tjugo år och singel, men ändå finns det så mycket i livet som jag vill göra som inte passar när man är mamma. Resa, ha en massa hundar, vara vrålkär och så vidare. Det låter kanske själviskt. Men har man inga barn har man liksom råd att vara mer "självisk" om man nu kan kalla det så. Jag har alltid haft bilden av att när man väl blivit förälder så är du bara förälder resten av livet. Du är alltid mamma och aldrig mer Julia. Jag vet å ena sidan att jag skulle kunna bli en skittuff mamma, men å andra sidan är mitt tålamod verkligen värdelöst.


Men om jag nu någongång i livet bestämmer mig för att barn är min grej ska jag ha två pojkar adopterade från Afrika. Och den ena ska i så fall heta Ville.  Jag ska inte ha flickor, jag har själv två bröder, och har alltid haft lättare för att umgås med killar än tjejer. Killar är oftast enklare att ha att göra med. Från mina upplevelser i alla fall. Jag ska dessutom inte skaffa barn när jag är tjugofem, jag har så mycket annat jag måste göra innan eventuella barn. Som ATT LÄRA KÄNNA MIN PARTNER. Jag är ett skilsmässobarn sedan fem år tillbaka. Jag var fjorton år när mamma och pappa separerade. Det har varit det bästa som kunde hända vår familj, men allt är så mycket enklare om man kan vara en familj där föräldrarna (där har vi det igen, bara föräldrar, inga namn, bara mamma och pappa) älskar varandra och vill vara tillsammans. Många av dem som skiljer sig i fyrtioårsåldern var tillsammans i två tre år innan de gifte sig och skaffade två tre barn som 15 år senare skulle bli känslomässigt ärrade av sina föräldrars beslut att gå alldeles för fort fram. Det är nog också en stor del till att jag inte vill ha barn. Barnen blir ALLTID lidande. Jag har svårt att tro att man lever hela sitt liv med en och samma kärlek till en och samma person. BARN däremot har du HELA LIVET. Det här är bara mina upplevelser som har format mig och får mig att känna som jag gör. Och som sagt, trots att mina föräldrar serparerade och livet som man då kände till föll isär, lämnade det gamla livet plats för det nya, och det är det bästa som hänt mig. På ett sätt. Hänger ni med?

Tack för att ni läser!

Puss på er!

lyssnar väldigt mycket på den här låten just nu. Så löjligt bra. Jag gillar maskinen.  Riktigt skön dansmusik med sköna texter, bra pepp!



Idag har jag återigen jobbat hela dagen, var dessutom duktig och tog ett pass på friskis efteråt. På friskis stötte jag på mamma och Leif som var där och brände lite fett och så. Efter träningen åkte jag med dem hem till Leif och käkade lite kvällis. Nu är jag duktigt trött och sitter och chillar lite. För er som undrar! Min mamma och jag bor tillsammans i en lägenhet på Torpa, men mamma bor varannan vecka hos sin särbo Leif bara några minuter härifrån. Vadå varannan vecka tänker ni? Jo, Leif har sonen Patrik på elva år som bor hos honom den andra veckan, och då bor mamma här hos mig. Imorgon börjar Leifs Patrikvecka så då kommer mammis hit igen. Jaa! Jag och min mamma- det är också en hel vetenskap. Min mamma är världens bästa mamma. Jag skojar inte, hon är nog världens bästa människa också. Ni ser henne på bild i headern på restaurang, jämte sitter också min bror Simon som bor i Uppsala och pluggar till sjukgymnast. Visst är mamma snygg? Vi är i många fall mer som bästa vänner än som mor och dotter, men mamma är också en såndär person som verkligen aldrig får försvinna. Förstår ni vad jag menar? Det händer liksom bara inte. Så viktig är hon, och lite mer viktig. Viktigt alltså.


Som i fredags när jag kom hem från jobbet en snabbis innan jag drog vidare till Nettan och Mickans halloweenkalas, då stod där på bordet en liten godispåse med en liten lapp.


"Lite fredagsmys efter jobbet! Puss mamma"

Hur värd är hon inte? Min favorit av alla i hela världen.



På tal om halloweekalaset- till slut gick jag utklädd såhär: (Dålig mobilbild)




Nettan som ena brodern fluff. Hawt!



Imorgon är jag ledig! Då ska jag minsann hitta på bus! Men nu ska jag dra en rulle!


Tjipp och hej!

Tjena tuffingar!


Idag har jag jobbat mellan ett och halv nio, och sen dess har jag haft Julia, Rebecka och Bea här en snabbis. Nu är jag åter ensam och trött. Kollar just nu på oceans thirteen, ska försöka hålla mig vaken tills den slutar vid tolv. Imorgon är det jobb vid halv tio till fem, så jag vill inte bli alltför sen ikväll.


På torsdag är det dags för terapi igen. I början gick jag varannan vecka men nu har vi inte setts på en månad. Känns både bra och dåligt. Bra att jag inte känner behovet men dåligt att man inte får så mycket upprättelse. Svårt att förklara. Sist vi sågs var ju allt bara ljuvligt och bra, och så är det fortfarande! Det enda jag har problem med just nu är min mage! Fysiskt, på utsidan. Den är alldeles för stor! Har haft ätstörningar under större delen av min uppväxt och nu har det dragit ganska mycket åt fel håll. Jag tycker själv att jag är gigantisk just nu. Å andra sidan har det varit lite jobbigt med rutinerna nu när man inte börjar jobba förrän eftermiddagen och slutar sent runt tio elva. Då blir det att man inte äter så mycket förren sent på kvällen och sen är vaken länge för att magen jobbar, blää! Och sen är ju alla roliga pass på friskis oftast när man jobbar, mellan tre och fem där. Men imorgon efter jobbet imorgon ska jag bannemig till friskis! Det blir ett medelpass som börjar klockan sex, så hinner gymma lite innan! Är taggad, älskar den där efter-träning-energin och den naturliga tröttheten!


Nä nu ska jag koncentera mig på filmen.



Såhär snygg blir jag förresten när jag tar kort på migsjälv när jag nyser!

Ha en fin lördagkväll, alla sköna!

HÄJ ALLA FÄNZ.





Hur mår ni? Jag mår illfint. Lyssnar på maskinen, leker med mina barn och trivs. Börjar jobba halv fyra och innan dess ska jag bara må här hemma, kanske äta något gott och ha det. Kanske är en god idé att försöka sova lite innan jobbet också, för efter jobbet ska jag direkt på halloweenmaskerad. Har ni förslag på kostym!?
Jag hittade min scoutskjorta innan, men den är tyvärr i storlek 140 typ, så det är lite tight över..över överallt.

Igår var jag på skuj, tog bilen förbi Samurai och köpte mig en tolvbitars innan som sedan avnjöts på kontoret. Sedan började det härjas med årets första konfirmationsläsning. 70 konfirmander någonting och kanske 30 assistenter. Efter läsningen hade vi kalori-kväll, dvs årets svull med allt kaloririkt du kan tänka dig. Så nu bör jag inte äta på några veckor. Njae jo, jag åt mest våfflor faktiskt, och drack lärre. Under gårdagen var vi totalt 190 personer i lilla prästgården på kapellgatan. DET är sjukt!

Jaja, nu ska jag snart leta mat här hemma och chilla lite.

Puss på er.

Blir inte världens senaste kväll ikväll, imorgon jobbar jag ett till halv nio och sen lär jag stupa i säng.

Hej gullizar!

Det blev inget bloggande igår, spenderade förmiddagen hos pappa och hjälpte honom att vinterförvara poolen innan vi begav oss mot Göteborg. Jag lagade lammfärsbiffar hemma hos Anette som blev magiska och jag bestämde mig på kvällen att sova över hos Markus för att slippa köra hem i mörkret. Var dessutom duktigt trött. Så lillMarkus kom och mötte upp mig så körde vi i bilkonvoj till honom, medan vi pratade med varandra i headset. Riktigt roligt!

Väl i kortedala kikade vi på ett avsnitt och sippade Lagavulin innan jag tokdäckade. Nu ska jag nog sova en sväng innan det blir konfirmationsläsning ikväll! Borde hinna träna innan också.



Markus i sitt vardagsrum. Så tjusigt.

Jag tänkte ta en liten stund av min kväll att förklara varför jag väljer att blogga, och vad jag vill att ni och jag ska få ut utav det. Jag har haft denna blogg sedan början av 2010 någongång tror jag, och inte skrivit sådär jättespännande eller mycket, men ska försöka bli bättre nu. På en blogg är det så lätt att göra sitt liv till något det inte är, och så lätt att bara lägga upp de där snygga bilderna på dig själv när du är sminkad, har fixat frisyren och matchat med färgskaeligt riktiga kläder från svindyra märken. Jag vill visa mig själv som den jag är och förhoppningsvis få andra att tycka det är mer okej att vara sig själva. Jag gillar den där brutala ärligheten och öppenheten. Skriva om det som är fel och det som är jobbigt. (Jag kommer inte skriva om andras problem, utan mina egna. Många fokuserar oftast i sin bloggar om andras problem. Och familjen för mig är helig, såsom mina vänner, så allt kommer säkert inte hamna här, men mycket.)




Jag är väldigt nöjd med mitt liv just nu. Jag har ett jobb jag trivs på, härliga kollegor och bor sedan hemflytten från Uppsala i maj hos min mamma, men letar nu efter ett eget ställe i och med nya jobbet. Jag går i terapi sedan i augusti, mycket på grund av att hemflytten från Uppsala för så fruktansvärt ofrivillig och oskön. Jag hade precis fått förstahandskontrakt, älskade staden och människorna där, och min utbildning också för den delen. Men det höll inte, jag klarade inte tentorna och tillslut hade jag inget val. Det var det jobbigaste jag upplevt i hela mitt liv och det är fortfarande jobbigt när det kommer upp. Men jag går i terapi också på grund av familjerelationer, eller mest på grund av familjerelationer som har varit/är osunda och som gjort att jag aldrig älskat den jag är. Jag är egentligen ganska osäker som person och väldigt mån om att människor ska tycka om mig, men någonstans vet jag ändå att jag är klok och smart. Men det är så svårt att tro på sig själv efter att under en väldigt lång period fått höra och framförallt uppleva att man inte är det som förväntas av en. Min terapeut har hjälpt mig otroligt mycket med tankar och åsikter. Jag har fått lära mig mycket om att jag inte kan styra allt och att man aldrig ska agera på ett visst sätt bara för att det förväntas av en. Dessutom måste jag våga vara mer sårbar, och jag tror att bloggen blir en bra ingångspunkt för mig att våga sänka garden. Jag kan framstå som otroligt tålig och tuff, men jag är precis som alla andra, i många situationer ganska bräcklig. Jag kan också vara väldigt elak ibland, lite sådär rå humor och försöka mig själv bättre än andra, vilket jag verkligen inte är eller vill vara egentligen. Jag vill bara vara jag, och jag vill bara bli älskad för just det. Jag är Julia, och jag hittar bitar som jag vill bestå av hela tiden, och kommer aldrig sluta att vara en byggarbetsplats. Sluta aldrig växa, vi kan alltid lära oss nytt utav varandra, och speciellt från barn.


Det här var en liten del av vem jag är, men jag hoppas den gett er något. Den har gett mig en massa.




Såhär kan jag också se ut! Med risigt skitigt hår, utan smink och sådär grisrosa om kinderna. Outfit- Alldeles för stort linne från HM för hundra år sedan, mormorstrosor och strumpor. That's all folks!


Puss och godnatt!

Var ute och fotade lite nu äntligen. Bäst att passa på medan hösten förtfarande är fin! Fotade bara lite snabbt i mina hoods här på söder. Trivs sjukt bra här och hoppas att jag snart kan hitta en ny lägenhet här, behöver något mindre. Nu ska jag snart till jobbet och härja lite. Jobbar som kassörska och har funderat mycket på en sak. När man öppnar en ny kassa så säger man alltid "Det går bra i kassa fyra!" osv. Om man då har jättemycket kö- ska man säga att "I kassa fyra går det år helvete!". Undrar vilka reaktioner det skulle ge. I teorin. Har tyvärr inte planerat att göra det. Faktiskt.












Ha en fin höstdaug allihopa. Pöss!

Hej alla fans. Jag mår bra idag! Eller, det gör jag ju jämt nu för tiden. Känner däremot lite obehagligt halsont sådär, känns ju ganska ovärt! Aaanywho-

Igår efter jobbet vid nio kom det hit tre favorit-flickungar. Rebecka, Matilda och lillJulia. Rebecka hade tränat och åkte hem efter en stund och pluggade. duktig. De andra två tösabitarna stannade och sov hos mig och sen när man själv vaknar har de begett sig till sin skola! En annan skön grej är att jag fått liv i kameran! Hittade laddarlivet hos pappa så nu lever lillkameran igen, idag ska jag försöka fota lite vettiga bilder som ni kan få njuta av, alla lovers out there! Nu ska jag bege mig hem till far och hjälpa honom lite med lite fix, det är väl för väl att han har mig. Å andra sidan ska jag få låna pappabilen när han far till New York med sin Anette imorgon. Jag ska skjutsa dem till Göteborg- vem vill följa med på roadtrip? Jag åker tillbaka på onsdagkväll.


Jag saknar förresten Pauline och Anna, och många till, men lite extra de. Anna är tjejen i headern som är blond och gör V-tecknet framför munnen.. Heh! Hon bor precis som Pauline i Uppsala och hon är bäst.



Kolla vilken hemsk telefonbild, men kolla vad gott! Så duktig är hon där här Jag. Från och med nu är det slut på mobilbilder på bloggisen.


Puss på er alla.

God middag kära bloggen!


Kom precis hem från Jullet, drog hem till henne igårkväll, gick promenad med reflexvästar, löpartights och hela baletten- illfint! Sen kokade vi te och myste till det och avslutade med att kolla på den tredje twilightfilmen. Jag har hört så jäkla mycket liv om dessa filmer och jag tror jag har sett ettan någongång för hundra år sedan, men har inget direkt minne av den. Så jag gav den en chans, hatar ni mig om jag tyckte den var hyffsad? Haha. Jag lånade hem ettan och tvåan så ska vi se vad de levererar. Nog om det!

Medan jag var hos lill-Julia fick jag erbjudande om att jobba idag- JA TACK! Ringde chefen och ordnade det och fick då dessutom två tider till, så himla skönt! Så nu ska jag bege mig hem till fadern och försöka hitta min kameraladdare och ta en kopp fika.



I brist på andra bilder ger jag er idag världens bästa grabbar- John, Ringo, Paul och George.


Tjipp!

Julia

Visst är den fin!? Min goda vän Bea har fixat den åt mig, är så glad! Hon är duktig! Vi gjorde den i all hast nu i afton så det är därför några viktiga människor saknas, typ Henrietta och Pauline. Skjut mig intä. Men jag är nöjd! Och nej, texten är inte fel. John Lennon sjunger den strofen i låten "Julia" (omnomnom). Så jag har rätt och så.

Idag efter fikat på stan tog jag med mig Bea, Becka och Julia hem och vi gjorde djävulskt goda hamburgare hemma hos mig, mööms! Med chili bearnaise, bacon, sallad och friscobrööd!



Fint väder påväg hem från stan!




Taggade på burgare!!!! Så söta är vi.




Kvällens outfitta.

13 pers har läst idag och ingen har gett sig till känna i en lite fjuttig kommentar :(

Då får man bli lite ledsen chey. Dessutom blir jag ledsen chey när mitt kameraelände inte tar laddning utan bara ligger och är död. Hoppas han efter en stund på laddning vaknar till liv. Har ju trots allt inte haft igång honom sedan i maj kanske. Någon som vet hur det där funkar? När jag kopplar in honom till datorn kommer det inte ens upp en såndär "En ny enhet hittades" eller vad det nu står. Har han helt dött för gott?

Nu ska jag göra mig iordning innan jag ska iväg och fika med lite kampisar. Var mina kampisar och skriv vilka ni är. Jag är nyfiken! :)





Hejdoo

Vilka är ni 20 tappra själar som beger sig hit och läser min skit? Kommentarer är kul!

Hur som! Jag vaknade precis, svingött med söndag, men hade hellre jobbat. Idag ska jag träna och sen vet jag inte så mycket mer. Kommande vecka verkar inte bjuda på jobb på mer än lördag, kanske ska man passa på att åka och hälsa på i Uppsala eller Lund? Eller vem vet, man kanske blir inringd om man har lite flyt. Vi får se!


Igår var i alla fall Johan här och vi kollade på Baksmällan 1 som ingen av oss sett. Helt okej film, lite väl hypad kanske? Framförallt så åt vi sushi vilken måste vara Guds gåva till människan. Mm så gatt! Men the big event igår var ändå runt klockan tolv, mitt inne i filmen som vi tittar på på mitt rum på datorn i och med att min TV bestämt sig för att lägga av helt. Jag har länge haft ett sängben som sitter helt åt pipsvängen men sängen har ändå "funkat" eller vad man ska säga. När jag har kalas har man ändå kunnat sitta fyra- fem pers i sängen utan att det kapsejsat. Men igår så satt Johan som vanligt vid fotänden och jag mer i mitten och när jag bara sträckte mig efter chips eller vatten eller vad det var, så flyger llill-benet all världens väg och både jag och Johan tappar lite höjd. Jag HATAR såntdär som går fel så jag får dåndippen och nästan skyller på Johan haha.



Jag beordrar mannen att skruva loss resterande ben medan jag som kvinna börjar dammsuga. Helt skön midnatt. Anywho - Nu sover jag alltså på golvet, det är både spännande och tråkigt. Jag kan i alla fall med säkerhet veta att ingen gömmer sig under sängen om natten, och det är ju skönt.


Nä nu måste jag aktivera mig och kroppen min, frukost (!?) vill vi ha innan vi ger oss iväg på äventyr.


Puss och Goddag.

Lite på begäran, men mest för att jag älskar henne, så ska jag berätta lite om min bästa Pauline.

Pauline och jag träffades första gången någongång på våren/sommaren 2004 är jag ganska säker på va? Vi skulle börja samma klass på högstadiet och hade någon klassträff innan skolan började med rundtur och såntdär. Pauline såg ut som en geting. Det var det enda jag minns från vårt första möte. Helt sant. Pauline hade nämligen en svartgulrandig tröja och kjol om man inte minns helt fel. Lilla geting. Sen träffades vi vid något ytterligare tillfälle innan själva skolstarten som jag knappt minns, men Pauline gör det, så det får väl hon skriva om i sin dögamla blogg som hon uppdaterat sedan mor fick Nils ungefär. Hint hint.

Sen gick vi i skolan och det föll sig så att vi bodde väldigt nära varandra så vi sällade ofta till och från skolan. I åttan någongång tror jag att vi beslutade oss för att bli hemliga bästisar. Sånt gjorde man nämligen i åttan om man var ett stort tjejgäng där alla liksom var tvugna att vara lika bra vänner med alla, annars blev det inte rätt.

Slutpratat. Här har ni min älskling.



Anno 2006


Lilltösen på min femtonårsdag med 2,25or.


På någon klassfest på högstadiet.


I ettan på gymnasiet.


Pauline och jag slog följe även på gymnasiet och sen följde jag efter henne till Uppsala där hon på riktigt blev min syster och mitt blod.



Och såhär ser hon ut nuförtiden. Jag älskar dig. Mucho. Lemon.