tar för givet. Aldrig nöjda.

allt vi sagt, allt vi nånsin haft
är monument över våra storslagna liv
som alla bara måste läsa om
vem du låg med för en kvart sen
på fest med alla som du skiter i
kan se rubriken "alla var där"

och när väl smutsen blitt en del av oss
som ett pansar, klippt och skuren
inser du att du är ensam kvar
övergiven, över liken du fällt
och högst där uppe på din höga häst
satelliter ger dig bilderna
en fest med alla som du skiter i
eftervärlden minns ingenting

man ser det från månen
helvetet på jorden.




Precis så. Hela tiden. Ingenting betyder något. Det betyder något. Precis allt betyder ingenting. Ingenting betyder allt. Får vi inte allt betyder det ingenting. Hänger du med?

- just like you said it would be.



Halvligger i skrivande stund i sängen. Har nämligen gått och blivit toksjuk i tonsillit. Har just börjat med penicillinkur så förhoppningsvis blir jag snart lite bättre. Har ont något djävulskt och märker verkligen att kroppen jobbar mot bakteriehärden i halsen, för trött, det är jag. Trots detta är jag en ganska glad tjej. Alla studentvänner/syskon osv är nu hemma över sommaren och det är riktigt kul. Brorsan med sina barn, andra brorsan utan barn, Johan och en massa andra man saknat.


Efter att ha firat Nettans student den 10:e (och jäklar vad vi gjorde det bra) åkte jag på vildmarksläger i värmland med små konfirmander och ett gäng assistenter. 110 pers var vi som invaderade de värmländska skogarna. Ja, jösses vilken resa. Den dryga veckan vi var ute bjöd på ganska mycket sol, ganska mycket regn, en hel del gitarrspel och fantastisk gemenskap. Det är något visst med att vara ifrån civilisation, mobil, klocka, mp3 osv i nio dygn. Testa det om du får möjlighet!


Idag då? Det blir nog bäst om jag stannar i sängen och vilar upp mig, det är ju trots allt midsommar på fredag och då vill jag vara någorlunda pigg!


Puss

Julia



Några hjältar vid lägerelden på vildmarkslägret 2011.